torsdag, februari 15, 2007

Det finns så mycket

Det finns så mycket jag vill skriva om och jag kan inte bestämma mig för vad som blir bäst och därför blir det ingenting. Allting är roligt att skriva om. Jag kan välja att skriva om tyska lexikonet som ligger jämte mig här på skrivbordet, om tallriken med rester av spenatpastan som står uppe på skrivaren (!), om den blå himlen, om Eskobar, om morfar som säkert sitter hemma i sin fåtölj och tittar ut genom fönstret eller om hans tuffa granne Märtha som passerat 90-års strecket och fortfarande gör morgongymnastik varje dag och diskuterar livsfrågor varenda gång jag kommer dit, eller om katterna, om en påhittad figur, om den skrangliga damen jag möter varje gång jag går ut, om de störiga barnen som leker utanför, om skidåkning, om den spännande helgen jag har framför mig, om den underbara Brasilien semestern i November, om en komisk situation jag upplevde i mataffären häromdagen.. ja om precis VAD som helst!

Ja, jag vill skriva en bok. Ja, jag har idéer. Ja, jag har börjat, men jag slutar lika fort för jag kommer på en ny tanke. Det sprudlar av idéer i mitt lilla huvud.

Kanske är det min otålighet som får mig att ge upp. Nu är vi tillbaka där, vid att ge upp. När ska man ge upp? Hur vet jag att jag ska fortsätta på just det jag börjar skriva om? Återigen, allt är ju roligt att skriva om. Det finns så mycket jag vill säga, så mycket jag vill berätta! Och framför allt, det är absolut inte betungande att göra detta. Det är så roligt. Jag älskar att skriva. Det blir någonting. Något skapas och det går av bara farten. Perfekt med teknologin- att man har en dator menar jag. Hade fått skrivkramp efter bara en sida annars och gett upp av allt kludd och klödd som skulle skapats av min skröpliga stil.

Nej, min otålighet hade inte tillåtit mig att skriva en bok på 1800 talet. Idag har jag tid, jag har ämnen, jag har verktygen. Jag har vad jag behöver, men ändå sätter jag inte igång. Istället kan jag sitta och surfa runt i timmar, läsa lite tidningar, laga lite mat, prata med kompisar, titta ut genom fönstret, gå ut och gå, lyssna på musik, kolla film, fika. Och många gånger gör jag faktiskt ingenting, ingenting alls. En tanke brukar fara igenom mitt huvud då: Varför sätter du dig inte ner och skriver Malin?

Kanske ska jag göra det idag. Kanske ska jag ta ut datorn på balkongen, ta med en filt och sätta på mig en mössa, för även i 10 grader kan det bli kallt. Göra en kopp te, sätta på musik- något inspirationsgivande och sövande, så att jag inte får spring i benen och kommer på något annat att göra. Kanske ska jag göra det. Just idag, den 15 februari 2007.

2 kommentarer:

Broren sa...

Nice... Kul att läsa syster. Vad mycket du skrivit! Jag visste inte att du hade en hel flyttkartong med dagböcker. Jädrans vad du måste ha skrivit. Varför inte ge ut dem efter viss redigering kanske? Eller använd dem som inspiration för att skapa en rollkaraktär som sen utgör huvudpersonen i en bok med en handling som liknar det du skrivit om? Vad vet jag.

Ica sa...

Tips för bokskrivande: avsätt tid, som att gå till jobbet ungefär, då det SKA skrivas. Det kanske inte blir bra, men du skriver iaf. Vänta på motivation funkar aldrig. Det är det främsta jag kan tipsa om. Och bestäm redan i början en bärjan, en mitt och ett slut, så du inte svävar ut i periferin...
Snart kommer jag och hälsar på!
Kram