Jag tror att längtan är bra. Det är något fint att känna längtan. Alltså längtan efter någon. Att längta efter någon betyder att man saknar någon. En person som man saknar tycker man ju om. Fast jag är ganska övertygad om att man kan tycka om många personer fastän man faktiskt inte saknar dem. Jag menar, man behöver ju inte tycka illa om någon bara för att man inte saknar den.
Jag är i alla fall glad när jag känner längtan, vilket jag gör nu. Känslan gör mig glad.
Ibland längtar jag efter tystnaden i Sverige. Den är unik. Det går inte att hitta den på samma sätt i Schweiz. Jag var precis ute på en promenad i Diö. Jag gick på en liten skogsstig utmed sjön Möckeln som låg helt spegelblank och trollband naturen. Jag hörde en hackspett som jag även såg när jag utforskade trädtopparna runtomkring. Förutom det hörde jag ingenting. Det hände ingenting heller. Naturen och jag bara var. Helt stilla. Helt tyst. Jag höll andan och andades in medan jag såg för mig hur ögonblicket förevigades i mitt inre. Under den långa utandningen insåg jag att denna tysthet är underbar att få uppleva, ibland. Inte alltid. Jag skulle gå sönder av tristess av att bo i stillheten dag ut och dag in. Det är fint, det ger ro och perspektiv på livet. Men att leva i stillheten, njaee...det är inget för mig...då skulle jag längta efter händelser och upplevelser...alltid längtar jag efter något :)
4 kommentarer:
Sån tystnad hör man bara kring Möckeln :) Längtan och saknad är bra, så länge det är inom rimligt räckhåll tror jag.
Ses på måndag låter trevligt. Ska kolla så jag kan.
Längtan är bra, det håller jag med om. Tystnaden behövs ibland, det håller jag oxå med om. Men inte tyst jämt näe, usch å fy. Samma åsikt, samma gener. Kramis=)
man längtar ju bara efter saker som man inte har... Jag tycker att man ska njuta av stunden och ta vara pa den... fast det är svart, mycket svart. Jag är inte sa bra pa det tror jag. Alltid vill man ha det man inte har. Och när man har det sa vill man ha nagot annat. Aldeles för ofta i alla fall...
ica; ja, längtan kan tära på en om den håller i sig för länge. synd att vi inte kunde ses i måndags, men jag är ju så nyfiken på hur intervjun gick?? tack för tipset för övrigt: gick en fin promenad från centralen på drottninggatan till gamla stan och sen till söder.
åsa: gött åsa, det märks att vi är av samma släkte.
malin: sant sant. men man kan ju inte ha allting hela tiden och då kan man ju få längta. jag kan ju njuta av att tex vara på besök i sverige och då sova på madrasser hit och dit och samtidigt längta efter min gosiga säng.. då både njuter man av stunden och längtar. men ja, när är man egentligen helt nöjd med precis allting utan att längta efter något? speciellt då man inte bor i sitt hemland...
Skicka en kommentar